Säsongsrecension: Chesapeake Shores S1

Bästa och Sämsta med säsongen: 
Jag har letat efter en serie att mystitta på sedan Heart of Dixie slutade och kände direkt att denna serie kanske kunde komma att bli en sådan. Den räckte inte ända fram, för det var någonting som saknades. Trovärdigheten hos barnens reaktioner kändes väldigt överdriven och sättet dem behandlade sina föräldrar på var hemska att se. Serien var dock trevligt sällskap under påskledigheten.

Säsongens Bästa och Sämsta karaktärer:
Från början gillade jag inte alls huvudkaraktären. Jag störde mig på hur stel hon var och de beslut som hon tog. Dock så växte hon en hel del under säsongen som gick men det är fortfarande något där som jag inte gillar tyvärr. Stora favoriten under säsongen som gick, förvånade mig själv faktiskt. Jag hade trott att jag skulle gilla huvudkaraktärerna mest men icke sa nicke! Favoriterna blev Kevin och Connor som verkar vara riktigt härliga killar, även om Connor kan vara sjukt jobbig ibland. Undrar varför han tog hela situationen så hårt som han gjorde? 

Övriga tankar och känslor:
Jag hoppas verkligen att det kommer en säsong 2 för jag ogillar serier som avslutas med en cliffhanger och sedan inte återupptas igen. Är väldigt kluven dock om serien verkligen skall fortsätta för det händer inte mycket intressant egentligen. Dock så är jag riktigt nyfiken på att få reda på varför Connor är den som tog skillsmässan så hårt samt såklart varför Trace blev gripen. Var det för händelsen i Nashville? 
Förresten hade jag ingen aning om att Jesse Metcalfe kunde sjunga, älskar att upptäcka sådant!