Snövit och de sju dvärgarna (1937)

Den vackra och godhjärtade prinsessan Snövit älskas av alla i sitt kungarike – utom av sin elaka styvmor, den fåfänga Drottningen. När den magiska spegeln en dag utser Snövit till den vackraste I landet blir drottningen rasande och Snövit tvingas fly in i skogen. Där träffar hon de sju dvärgarna –Toker, Butter, Blyger, Trötter, Kloker, Glader och Prosit som tar hand om henne. Men när Drottningen får reda på att Snövit fortfarande lever smider hon en ondskefull plan för att en gång för alla bli av med henne…

Jag måste vara helt ärlig. Snövit har aldrig tillhört mina Disney favoriter även om jag gillar den helt okej. Det var roligt att återse gamla scener samtidigt som det var kul att upptäcka nya favoriter. Det jag mest uppskattar med filmen är all teknisk kvalitet. Det var kul att se hur mycket arbete som ligger bakom denna film, allt från tecknandet till rörelser och skuggor bakom karaktärerna och det är nog det som mest gör denna film charmig. Ja det och den charmanta sköldpaddan som alltid dyker upp i helt fel tillfälle men ändå så blir det rätt lyckat. 
En sak som direkt träffade mina barndomsminnen är rädslan för den onda drottningen. Tycker fortfarande som vuxen att det är riktigt obehagligt när hon står där i sin källare för att göra brygden så att hon kan bli den gamla gumman vilket förvånade mig. Tror det har att göra med den sista ingrediensen, nämligen ren och skär skräck som både illustrerades i bild och ljudeffekter. 

Plats i den kronoligiska Ordningen: 1
Längd: 1h och 10 min
Betyg: 3/5